Kan algers förmåga att binda koldioxid bidra till en mer cirkulär framtid?

Linnéa Pettersson, som gjort sitt examensarbete hos Nordic Paper, har undersökt möjligheterna till industriell algodling i Bäckhammar. Utgångspunkten var algernas förmåga att via fotosyntes omvandla koldioxid och ljusenergi till syre och organiskt material.

Genom att leda rökgaser och processvatten från en massa- och pappersindustri till en algodling så kan koldioxid och närings ämnen bindas direkt till algerna i stället för att släppas ut i naturen. Uttjänta alger kan sedan användas till en rad olika slutprodukter.

– Det finns en enorm potential och flera aktuella pilotanläggningar, utmaningen är att det i dagsläget krävs väldigt stora ytor för att rymma den mängd alger som behövs för att det ska falla ut väl i praktiken, berättar Linnéa.

Linnéa Pettersson, som studerar till högskoleingenjör inom innovationsteknik och design, konkluderar sina slutsatser i att mer forskning på industriell algodling krävs, men också att det finns en stor potential i den cirkularitet tekniken medför. Koldioxidutsläppen skulle kunna minskas samtidigt som slutprodukterna för en anläggning som Bäckhammar skulle kunna bli hönsfoder eller biokol.

Linnéa förutspår nya lösningar i framtiden som kommer att underlätta algernas koldioxidbindning på mindre ytor och medföra en ökad cirkularitet som gynnar det lokala samhället.

– Tänk om en av de äldsta livsformerna på jorden skulle kunna medverka till en lösning på nutidens största utmaningar. Det är coolt, avslutar Linnéa.